Försökte gräva Efter Birkas undergång på 900-talet var det Sigtuna, Arboga och Tälje som var centralpunkterna vid Mälaren. På riksmötet 1435 i Arboga valdes Egelbrekt till rikets hövitsman. Unionskungen, Erik av Pommern och danskarna innehade då fem platser i Sverige, däribland Stockholm. En fri handel från Mälaren till det övriga riket samt med Hansan kunde då bara ske genom Tälje. Under 1500-talet hörde Tälje till hertig Carls furstendöme medan Stockholm lydde under Johan III. Bägge ville ha den lukrativa handeln. Malm från Bergslagen utskeppades via Tälje till Tyskland. Johan III, liksom tidigare Erik av Pommern, förbjöd handel genom Tälje på det att seglation genom Söderström annars skulle förvägras. Orsaken till att man grävde på 1600-talet var att försöka avleda Mälarens överskottsvatten som ideligen gjorde att Stockholm översvämmades, men man ville inte gräva för mycket. Det fanns fortfarande en rivalitet mellan Stockholm och Tälje gällande handeln, och det var Stockholm som bestämde. Kanalbyggandet förhindrades av risken för att fienden skulle kunna ta’ sig in i Mälaren via Södertälje och anfalla Stockholm bakifrån. Inte utan orsak. År 1719 brände ryssarna ner Södertälje medan försvarsstyrkan stod och såg på. Carl Gustav Bielke hade order från Stockholm att ingripa endast om ryssarna visade tecken på att vilja ta’ sig in i Mälaren.
Gå till Om kanalen.